The following post is written in a series for the Swedish online paper Aftonbladet.se about the future of media and journalism. The posts in English will continue as usual after this.

Jag har blivit ombedd att vara del av Aftonbladets bloggpanel som den här veckan handlar om framtidens nyheter och mediekonsumtion. Det är ett kul ämne, och ett som jag bloggar om väldigt ofta. Men för att få någon slags form på det tänkte jag inrikta mig på tre förändringar som jag tror kommer att ske och påverka mycket – och många.

1. Internet finns överallt, och i allt
Häromdagen blev jag intervjuad i egenskap av att vara en digital native. En av frågorna var hur det min syn på internet skiljer sig från de som är äldre. Jag svarade att internet är integrerat i nästan alla delar av mitt liv, och att det inte är någonting som jag sätter mig ner för att använda. Så kommer det att fortsätta att vara. Det kommer finnas tillgång till internet överallt (via Wimax, Wifi och HSDPA) av den enkla anledningen att livet inte kommer att fungera tillfredsställande om det inte finns. Internet blir bäraren av alla de medierna som vi konsumerar.

Vidare, kommer internet att driva mer än bara datorn/mobilen/mediespelaren. Redan idag finns ett paraply vars handtag lyser med samma intensitet som sannolikheten för regn. Fotoramar som visar bilder från RSS-flöden. Således kommer vi att konsumera media oftare, på fler sätt och i betydligt mer avgränsade förpackningar. Lokala regnrapporter till paraplyskaftet, till exempel.

2. Internet blir intelligent, och förstår dig (äntligen!)
I en värld av överflöd söker man efter genvägar till det som är mest väsentligt – för en själv, i den specifika situationen. Detta behov förklarar sökmotorernas framgång. Men än så länge är de ett ganska trubbigt instrument där man inte tittar på mycket mer än de faktiska bokstäverna. Och med bokstäver blir det, som bekant, ofta fel.

Inom ett par år, kommer det man kallar den semantiska webben att ha en betydligt bättre förståelse för vad det man letar efter. Utan att bli för teknisk kan man säga att det adderas ett lager av intelligens som underlättar sökningarna. Om Fredrik Reinfeldts årslön är offentlig, och likaså hans äktenskap med Filippa Reinfeldt, kommer en sökning att förstå vilka ekonomiska tillgångar Filippa minst borde ha – utan att den uppgiften egentligen står någonstans. Rätt tillämpat kommer detta att förändra mediekonsumtionen radikalt. Det kommer att gå att hitta information och nyheter på premisser som man inte trodde var möjliga.

I somras var jag i Palo Alto, mitt i Silicon Valley, och lyssnade på hur de som jobbar med den semantiska webben beskrev dagsläget. Som jag förstod det fanns det inte ett enda medieföretag som deltog i deras diskussioner. Det är oroväckande – om de traditionella medierna vill hålla sig relevanta.

3. Journalisten gör urvalet, inte materialet
Redan innan vi hamnar i scenariot i punkt två kommer vi ha ett stort skifte i journalistens, och journalistikens roll. Jag tror att journalistens uppgift allt mer kommer att likna en konstkurators jobb. Man går inte (nödvändigtvis) till ett galleri för att man känner till konstnären som ställer ut – utan för att man litar på galleristens omdöme och smak. På samma sätt tror jag att man kommer leta efter medievarumärken som kan guida en rätt i de frågorna man är intresserad av. Men det behöver inte vara de själva som skriver texterna – precis som att galleristen inte behöver måla tavlorna. Det är urvalet – kuratorskapet – som är det intressanta. Läsaren blir ledd till den informationen som man vill ha, och det spelar mindre roll om det är en blogg, en wikisida eller ett inslag i webb-tv.

I samband med detta tror jag att personfokuset kommer att öka. Redan idag är det starkt i vissa kretsar. Vad säger Per T Ohlsson om Israel-Palestina-konflikten? Vilken kashmirtröja tycker Ebba von Sydow är mest prisvärd?

Samma typ av fråga kan ställas angående nyheter, och på ett hyperlokalt plan: vilka bloggare tycker Martin Hallgren är mest intressanta angående friskoleutvecklingen i Lomma? Man litar på att Sydsvenskan hittar rätt röster i debatten. Man litar på att Martin Hallgren gör ett urval som passar en själv.

* * *

Ovanstående tre trender tror jag kommer bli tongivande i medias förändring de närmaste åren. Några mer precisa tidsangivelser är för svåra att uttala sig om av flera skäl. Dels för att det har visat sig att förutsägelser av den typen nästan alltid är fel, men också för att en trends genombrott är en definitionsfråga och svår att avgöra. Att de kommer bli viktiga inslag däremot – det är jag övertygad om. Är du av annan åsikt vill jag jättegärna höra dina tankar bland kommentarerna.

Och till sist – för dig som inte brukar läsa den här bloggen – jag heter Björn Jeffery och är VD och internetstrateg på den strategiska webbyrån Good Old.

Uppdaterat: Läs gärna de andra inläggen i serien också!
Beta Alfa: Med en fot i framtiden
Not another planning blog: Därför är mediet verkligen inte budskapet
LK9: Några ord på vägen
Mindpark: Papperstidningens död – mediehusets framtid?
Alter Ego Resonerar: Framtiden i nutid
Media Culpa: Medielandskapet 2012: en personifierad digital mediepytt